Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter våran sjukhusvistelse. Eller vi kom hem vid 3 tiden.
Är aldrig kul att vara på sjukan men måste man så måste man. Hellre en gång för mycket än för lite. Skulle ju som sagt aldrig förlåta en själv om man ignorera och de sen skulle hända nå med lillprinsen vår. Eller de gäller alla kidsen.

Hur som helst så va de ingen fara med Mario. Däremot så va vi tvungen att ändra våra tider som vi hade på tors. Skulle först på barnmottagningen och träffa en läkare som skulle göra en uppföljning på han sen skulle vi på en mer avancerad hörselkontroll för att kolla om han hör nå på väster öra. Gjorde flera tester tidigare men de fick ingen signal då. Kan ju vara att han har så små hörselgångar pga att han är född för tidigt. Eller att han hade kvar fosterfett i dem. Så vi fick tid till en apparat som är mer avancerad som sagt. Men förhoppningsvis så är de inge fel på hans hörsel.
Tycker att man är mer nojjig över Mario än med de andra kidsen....eller de där stämmer inte. Med Melwin var man oxå gode så nojjig...och även med Malcom men man är nojjig på ett helt annat sätt nu. Är väl de att han har varit så himla liten så man är ju så rädd att han ska åka på nå som gör att hans vikt rasar. Fastän han väger 5,3 kg nu så ligger han ju ca 2 kg mindre än va de ska göra. Han har ju blivit lite rundare men inte i närheter av va de andra har varit i samma ålder. Melwin va ju som en lite michelingubbe...massor av valkar och hull...Malcom va oxå god och runt men inte alls som sin kära storebror.

Nä nu tycker ni säkert de blev ALDELES för mycke barnsnack och dullinull men eftersom de inte har hänt så mycke mer idag än de runt Mario så då får de blir så

Ska hoppa in i duschen nu och skrubba av mig sen blir de sängen för ja har INTE sovit bra i natt. Sängen som ja hade var stenhård och knaka och braka direkt man vände på sig. Mario vakna till varenda gången man rörde sig.

Tjingpling / Ninnie